Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik, men från att ha legat i framkant har Sverige blivit ikapp- och förbisprunget. Den kommande forskning- och innovationspropositionen därför är en viktig del i att vända denna utveckling. Enligt utbildningsminister Mats Persson handlar det i grunden om att stärka Sveriges konkurrenskraft och utveckling.
- Politiker har historiskt lovat allt till alla. Det är inget jag tror på. För att kunna vara bäst på något krävs också att man vågar prioritera. En tydlig inriktning mot excellens krävs för att svensk forskning ska vara konkurrenskraftig, säger utbildningsministern som menar att internationalisering och mobilitet är viktiga medel för att nå högsta kvalitet.
- Jag tycker också att vi ska vara ett land som satsar på spjutspetsforskning och att vi ska vara bland de bästa forskningsnationerna. Däremot måste det förstås vara en balans mellan fri forskning och forskning som bidrar till att lösa samhällsutmaningarna.
Hur kan Sverige identifiera vilka områden vi som forskningsnation bör satsa på för att få största möjliga utväxling i svensk tillväxt och välstånd?
- Sverige har en ovanligt hög andel storföretag som arbetar globalt och som är genomgående högteknologiska. För att vår industri ska vilja vara kvar i ett litet land som Sverige måste de ha goda villkor. För min del gäller det att vi ska se till att näringslivet har tillgång till kvalificerad personal och avancerad forskning så att de har tillgång till den kompetens och kunskap de behöver.
Jämfört med många andra länder har Sverige en relativt låg rörlighet mellan näringsliv och akademi. Är det ett problem? Och hur ser du att man i sådant fall kan göra något åt det?
- Det finns ett stort och växande behov av mobilitet mellan högskola och andra sektorer för att öka kompetensförsörjningen i samhället. Det behöver till exempel bli enklare att kombinera arbete som forskare och lärare på ett lärosäte med ett arbete inom sjukvården eller industrin. Mobiliteten mellan sektorer är som störst inom medicin och hälsovetenskap och inom teknik och naturvetenskap finns också goda exempel, exempelvis adjungerade professorer och industridoktorander. Sådana personer har vanligtvis kvar sin anställning hos en annan arbetsgivare som också står för merparten av kostnaderna. Vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH) finns kategorin affilierad forskare som under en begränsad tid bidrar med kunskap och erfarenhet från sitt specialistområde för att stärka forskning och utbildning.”
Varför har regeringen beslutat att bidra till utvecklingen av den sjätte generationens mobilnät (6G) när man aldrig tidigare har finansierat tidigare generationers mobilnät såsom 5G och 4G?
- Satsningen på utveckling av 6G är ett steg för att uppnå regeringens mål om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Vi vill att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
Regeringen har givit Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att planera för, genomföra och följa upp forskningssatsningen om 6G. Hur är satsningen tänkt att genomföras rent praktiskt?
- Sverige behöver hänga med i den tekniska utvecklingen som går i rasande fart. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 en ny forskningssatsning för utveckling av nästa generations trådlösa system. Nu får Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att genomföra satsningen som ska stärka grund- och tillämpad forskning och innovation inom sjätte generationens trådlösa system (6G). Satsningen omfattar totalt 390 miljoner kronor under närmsta åren, och är ett viktigt bidrag för Sveriges roll i 6G-utvecklingen.
I egenskap av utbildningsminister – hur skulle du säga att denna forskningssatsning gynnar akademin och i förlängningen näringslivet och Sverige som land?
”6G-system innefattar en rad olika teknikområden, från mjukvara och artificiell intelligens till halvledare och radiokommunikation. Genom att stärka svenska forskningsmiljöers förutsättningar att delta i internationell forskningssamverkan och få tillgång till forskningsinfrastrukturer gynnas också akademin. Ett snabbare trådlöst system väntas leda till en rad nya tillämpningar och möjliggöra ökad produktivitet inom många olika områden och branscher. Sverige är redan nu en världsledande telekomnation och behöver växla upp för att behålla den positionen. Det är avgörande för svensk konkurrenskraft, den gröna och digitala omställningen samt för Europas strategiska självförsörjning.”
Så sent som i slutet av februari anslöt sig Sverige till en internationell överenskommelse som ska vägleda forskning och utveckling av framtidens 6G-politik nationellt och internationellt. Förutom Sverige ställde sig också Australien, Finland, Frankrike, Japan, Kanada, Republiken Korea, Storbritannien, Tjeckien och initiativtagaren USA bakom överenskommelsen som handlar om att etablera gemensamma principer runt utvecklingen av 6G.
Varför är det viktigt med en internationell överenskommelse runt 6G-forskning?
”Nästa generations nätverk kommer att utgöra en hörnsten i framtida digitaliserade samhällen. För regeringen är det därför centralt att låta Sverige stå i nära partnerskap med likasinnade länder för att fullt ut kunna realisera potentialen med 6G. En gemensam vision för utvecklingen av 6G är viktig så att tekniken utvecklas på ett säkert sätt och i linje med våra delade demokratiska värderingar.”
Vad är din vision när det gäller framtidens digitala infrastruktur ur ett svenskt perspektiv – varför är digital infrastruktur så viktig för Sverige?
”Sverige har förutsättningar att ta en central roll som stark forskningsnation och som ett tekniskt ledande land inom strategiskt prioriterade områden. Regeringen driver en digitaliseringspolitik för att använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig för samhället: för individer, näringsliv, civilsamhälle och offentlig förvaltning. Detta handlar också om att skapa goda förutsättningar för digital infrastruktur som till exempel bredband, digital post, digital identitet och trådlösa kommunikationssystem så som 5G och 6G. En förutsättning för att den digitala infrastrukturen kan utvecklas är grund- och tillämpad forskning.”
Hur ser 5G läget i Sverige ut idag? Är vi på väg till landsomfattande täckning för industrier såväl som den enskilda individen?
”Uppgraderingen till 5G startade senare i Sverige än i flera andra länder, men nu pågår en snabb uppgradering som i stor utsträckning förväntas vara genomförd till slutet av 2025. Detta innebär att flera användare kommer att kunna ansluta samtidigt till hög hastighet, vilket är avgörande för framtida tekniska innovationer och applikationer. Det är dessutom både människor och saker som är användare vilket ställer ökade krav på täckning och kapacitet.”