I den regeringsförklaring statsminister Ulf Kristersson läste upp den 18 oktober står att en ny produktivitetskommission ska tillsättas, ”för att likt den för ett par decennier sedan göra en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft”. Enligt Jesper Ahlgren, statssekreterare på finansdepartementet, finns inget nytt att säga i den frågan nu, men regeringen hoppas kunna återkomma snart.
”En ny samlad analys vore välkommet”
Ekonomen Klas Eklund ledde arbetet med produktivitetsdelegationen 1990–1991. Han tycker det vore välkommet med en ny samlad analys av produktiviteten i den svenska ekonomin som också belyser vilka konkreta åtgärder som kan vidtas.
- Vi behöver göra något för att få upp produktiviteten, det vill säga produktionen per timme. Produktiviteten utgör grunden för vårt välstånd. Men metodfrågan har blivit mer komplicerad, och i så måtto är det svårare idag än på nittiotalet, säger han.
Tre faktorer som försvårar
Klas Eklund lyfter tre faktorer som gjort det svårare att idag avgränsa och mäta produktiviteten i svenska verksamheter: Den tilltagande internationaliseringen, att det är svårt att dra gränsen för var stora företagskoncerner gör i Sverige och vad de gör på andra ställen. Tjänstefieringen, att alltmer av industriproduktionen utgörs av tjänster. Och slutligen teknikutvecklingen, som också suddar ut gränser.
- Det är viktigt att tänka igenom vad en produktivitetskommission ska göra. I vilken utsträckning ska den vara akademisk och bena ut problematiken, och i vilken utsträckning ska den komma med förslag? Det bästa vore om den kan göra båda delarna, anser Klas Eklund.
En ny kategorisering behövs
Det största produktivitetsproblemet tycks finnas i tjänstesektorn, bland annat inom vård och utbildning, förklarar han. Detta är verksamheter som fortfarande i stor utsträckning bygger på manuellt arbete. Men Klas Eklund ser stor potential att framöver öka produktiviteten i dessa branscher med hjälp av digitalisering och AI.
- En stor insats som en ny produktivitetskommission skulle kunna göra vore att finna en ny och mer tidsenlig kategorisering av olika sektorer – samt bena ut vilka produktivitetsutmaningar dessa sektorer står inför, säger han.
Klas Eklund framhåller att den industriella revolution som nu pågår skiljer sig från de tidigare.
Tidigare industriella revolutioner har handlat om att ersätta mänsklig arbetskraft med maskiner. Nu står vi inför en utveckling där hjärnkraft ska ersättas med datorer, appar och algoritmer, förklarar han.
Humankapitalets betydelse
En viktig faktor är därför humankapitalet, att vi lägger ”enormt mycket krut på kompetensutveckling” för att människor ska lära sig att förstå och dra nytta av den nya teknikens möjligheter.
Det behövs alltså både ny teknik och en allmän kompetenshöjning i samhället. Lyckas vi med det tror jag att digitaliseringen kan bli väldigt produktivitetshöjande, avslutar Klas Eklund.