Matematik är det skolämne där det, undantaget svenska som andraspråk, är vanligast att eleverna inte når ett godkänt betyg. Målet med utbildningsminister Johan Pehrsons nya STEM-strategi är att den ska inspirera fler att hitta till tekniken, matematiken och naturvetenskapen.
– Utan duktiga ingenjörer riskerar vi att inte kunna komma på lösningar för de samhällsproblem som vi ställs inför. Det skulle riskera både att hålla tillbaka svensk tillväxt, löner och välstånd, men också den gröna omställningen.
En viktig åtgärd för att öka intresset är att stimulera det i tidig ålder, anser skolministern.
– Att skolpersonalen har rätt verktyg är en förutsättning för att vi ska lyckas få fler att intressera sig och skaffa sig ett bättre självförtroende i de här ämnena. Därför har vi till exempel redan presenterat en förstärkt satsning “Naturvetenskap och teknik för alla” som stöttar och stödjer lärares lärande och kompetensutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik.
Hur kommer det sig att intresset för STEM-ämnena har sjunkit över tid?
– Det finns ingen enskild orsak som man kan peka som ligger bakom ett sjunkande intresse. Vad vi däremot vet är att intresset sjunker med åldern. Därför spänner STEM-strategin från förskolan till forskarutbildning. Vi behöver arbeta med att behålla ungas intresse för naturvetenskap och teknik genom grundskola och fler ska välja utbildning och karriär inom STEM.
– Därtill är det också genom attraktiva yrken som fler kan lockas till en framtida karriär inom naturvetenskap och teknik. Här hoppas jag att näringslivet kan vara med och bidra med att synliggöra det fantastiska man skapar och inspirera unga.
Andelen kvinnor som tar examen inom STEM är låg, hur ska den utvecklingen vändas?
– Kvinnor antingen avskräcks från eller blir mindre intresserade av en karriär inom STEM från ung ålder, vilket gör att kvinnor är underrepresenterade inom dessa områden på arbetsmarknaden och inom högre utbildning. Vi ser hur skickliga flickor och unga kvinnor som har förutsättningarna inte studerar vidare. Det är en förlust för Sverige att vi inte till fullo tar vara på människors kompetens och det är också en jämställdhetsfråga.
– Det är något regeringen vill ändra på med STEM-strategin. För att lyckas behöver personalen redan inom förskolan få rätt förutsättningar för att kunna stimulera kunskaperna och intresset för frågorna.
Vilka risker ser du med att det generella intresset för STEM förblir lågt över tid?
– Utan duktiga ingenjörer riskerar vi att inte att kunna komma på lösningar för de samhällsproblem som vi ställs inför. Det skulle riskera både hålla tillbaka svensk tillväxt, löner och välstånd, men också den gröna omställningen.
Med strategiska satsningar för att stärka STEM-utbildningar har Sverige möjlighet att fortsatt vara ett attraktivt land för ny kunskap. Ett land där banbrytande forskning bidrar till en internationell tätposition i utvecklingen mot ett hållbart samhälle nationellt och globalt.